Utvändig spårstickning

För spårstickning är målet hög produktivitet. Utvändig spårstickning är i regel mindre krävande än avstickning och därmed är bearbetningssäkerheten lättare att uppnå. Detta gör det möjligt att fokusera på att förbättra produktiviteten, särskilt vid framställning av breda spår eftersom de tar längre tid och har en större inverkan på komponentens sammanlagda bearbetningstid än smala spår.

Metoder för utvändig spårstickning

Bearbetningssäkerheten kan vara en utmaning vid framställning av djupa spår eftersom det krävs långa överhäng. Dessutom kan det uppstå problem med spånavgången och det kan vara svårt att få skärvätskan att komma åt skäreggen. Ett instick med skäret är den mest ekonomiska och produktiva metoden för att åstadkomma spår. Men om spårets djup är större än skärbredden kan istället instickssvarvning med fler instick med ett skär, rampning eller profilsvarvning användas. Vid utvändig spårsvarvning är verktyg med högtryckstillförsel av skärvätska första val.

Applikationstips: så tillämpas utvändig spårstickning

Ett instick med skäret

Ett instick med skäret är en ekonomisk och produktiv metod för att åstadkomma spår. När du använder ett instick behöver du ta ställning till följande:

• Om ytjämnheten är viktig bör du använda en skärgeometri med wiperteknik
• Se till att använda ett skär med snäva toleranser och korrekta hörnradier och bredd, slipade skär rekommenderas (t.ex. -GF)
• Om ni arbetar med massproduktion, använd ett skär med rätt profil och fas. Om det inte finns i standardsortimentet är det värt att investera i Tailor Made-skär

Grovbearbetning av breda spår

De vanligaste metoderna för framställning av breda spår eller svarvning mellan skuldror är:

• Fler instick med ett skär
• Instickssvarvning
• Rampning

Alla tre metoder är grovbearbetningsmoment som måste kompletteras med separat finbearbetning.

Tumregeln är: om spårets bredd är mindre än djupet använder du fler instick med ett skär, om det är tvärtom, använd instickssvarvning. För slanka komponenter kan rampningsmetoden användas.

Fler instick med ett skär

• För djupa, breda spår (djupet större än bredden)
• Flänsar som lämnas till de avslutande passeringarna (4 och 5) bör vara tunnare än skärbredden (CW -2 x hörnradien)
• Öka matningen 30–50 % vid bearbetning av flänsar
• Första val av geometri är -GM

Instickssvarvning

• För bredare och grundare spår (bredden större än djupet)
• Mata inte i riktning mot ansatsen
• Första val av geometrier är -TF och -TM

Rampning (svarvning/profilsvarvning)

• Bästa spånkontroll
• Minska radiella skärkrafter och strålförslitning
• Första val av geometrier är -RO och –RM

Svarvning och utvändig spårsvarvning

Svarvning med ett skär för avstickning och spårsvarvning

• Vid sidsvarvning, använd ett skärdjup (ap) som är större än skärets hörnradie
• Wipereffekten − matningshastigheten per skärdjup (fn/ap) måste vara relativt hög för att säkerställa liten avböjning för verktyg och skär. Det skapar ett avstånd mellan skäreggen och den bearbetade ytan
• För lågt värde på fn/ap orsakar verktygsnötning, vibrationer och dålig ytjämnhet
• Max ap = 75 % av skärbredden

Diagrammet visar ytjämnheten för skär för avstickning och spårsvarvning jämfört med TNMG-skär med hörnradien 04 eller 08.

Svarva ett spår

Vid sidsvarvning måste verktyget och skäret böjas. Alltför stor utböjning kan emellertid orsaka vibrationer och brott:

• Tjockare blad minskar utböjningen
• Kortare överhäng (OH) minskar utböjningen (δ)
• Undvik svarvning med långa och/eller tunna verktyg

Kortare överhäng minskar böjningen i sidled

Svarvning av släppningar och utvändig spårstickning

Många komponenter måste slipas eller gängas. Det krävs släppning för att slipa eller gänga i en skuldra. Därför rekommenderar vi att du använder skär som är speciellt avsedda för svarvning av släppningar. Till exempel: T-Max Q-Cut® och CoroCut® 1-2